Idag är jag tvingad till arbete, eller i vilket fall mitt samvete säger mig det. Det är ett par uppgifter med  motessorikursen som jag behöver göra. Nu i det vackra vårvädret, är det rättvist? Jag som i det pedagogiska tänket med barnen alltid utgår ifrån att det blir rättvist i slutändan. Blir det det idag, vem ska jag jämföra mig mot? Jo, gör jag jobbet nu, blir det inte i sommar eller nästa vår då det är examen. Förhoppningsvis kan jag arbeta undan lite vånda nu för att få en belöning genom att inte ha riktigt lika mycket sedan.......

Tränigarna räknar man lätt på en hand. Onödigt att skriva om den verksamheten då! Igår joggades det på morgonen men pulspåslaget var oroväckande! En förklaring kan vara pollenhalten i luften som jag är känslig för, vad vet jag!?

Ny månad, nya krafttag! Människor i min närhet säger: - Nu är du snart halvvägs genom kursen! Men jag är inte riktigt där än för det är en sådan ansamling av inlämningsuppgifter att mitt huvud inte riktigt än kan tänka så. Även om jag förordar  det mentala tänket med små steg åt gången och ta det etappvis är jag inte riktigt där än. Just de två arbetsuppgifter som jag har framför mig har jag dragit lite på. Jag vet att när jag väl kommer igång ska det nog gå bra om  skäraren fungerar exakt när jag ska tillverka mitt svenskamateriel. Jag gjorde nämligen en uppstart av detta redan under sportlovet men fick ett bryt på "millimetrarna"! Skäraren skar två millimeter snett och det är inte godkänt. Visst går det att trixa till men skär själv ett papper där du ska ta bort endast en millimeter. Jag lovar att en och annan groda också flyger ur din mun. Så just i denna stund är miljötänket inte det bästa. Det går åt en hel del papper!